ORGANIZASAUN RESISTENSIA SAGRADA FAMÍLIA (ORSF)

Email: eugenia.gama0107@gmail.com

I. INTRODUSAUN

Iha loron 28 Novembru 1975 depois Timor-Leste proklama nia independénsia unilateralmente husi FRETILIN, nasaun Indonésia hamutuk ho nasaun balun la simu independénsia Timor-Leste. Iha loron 7 Dezembru 1975 militár Indonézia halo invazaun ba Timor-Leste. FALINTIL ho povu Maubere rekua ba ai laran hodi defende Timor-Leste nia soberania. Iha funu naruk nia laran forsa FALINTIL menus ba beibeik no povu barak lakon riku soin no vida. Indonézia ho forsa ne'ebé modernu halo represaun makaas hasoru povu Timor-Leste atu hamriik nu'udar nasaun independénsia hanesan ho nasaun sira seluk iha mundu. Iha situasaun repersivu militár Indonézia ne'e, povu Timor-Leste hala'o meius oin-oin atu defende no proteje malu no nia an rasik, atu hametin unidade no aten-barani nafatin luta ba ukun rasik an.

Tan ne'e aswain gerrilleiru FALINTIL ho naran Leki-Naha/ Eli fohorai boot ka L7 iha loron 14 Fevereiru 1976 hahú treinu ba milisia FALINTIL iha postu Laga suku Samalari, aldeia Samalari fatin Metibere to'o ikus halo juramentu ida iha suku Saelari, Aldeia Samalalu, fatin Ira'afa hodi fahe ilhas/fita metan ba de’it forsa armadas ne'ebé luta iha frente armada kontra okupasaun militár Indonézia. Ho mehi ne'ebé mosu hodi fó hanoin ba Leki-Naha iha suku Libagua, Aldeia Buibata, fatin Durugua Liagua iha 25 Julho 1989 mak ihlas/fita fahe mós ba Frente Clandestina, no diplomatiku atu hametin unidade hasoru inimigu ida de’it. Ho fita/ilhas ne'e mak transforma grupu Cladestina boot ida ho naran "Sagrada Família" ho moto ida katak "pás de kristu salvadór, Unidade no pás fee esperansa no karidade". Membru Sagrada Família hotu simu fita mean-metan ba mane no mean-mutin ba feto sira ne’ebé bolu Krensa, hafoin halo juramentu ritual iha bandeira FRETILIN no bandeira Nasionál Timor-Leste nia leten.

FALINTIL na’in rua ho naran Julio L-7 ki'ik no Maudolar atu hahú habelar Krensa ne’e ba ema hotu iha Dili. Militár Indonézia to'o ikus deskobre soldadu na'in rua ne'e nia paradeiru, tan ne'e soldadu rua ne'e fila fali ba commando da luta iha ai-laran. Atu kontinua habelar Krensa ne'e mak iha tinan 1992 L-7 no Rodak teki Timor Ran Nakali bolu Andre da Costa Belo alias L-4 liu husi Ricardo da Costa Ribeiro “Nati” ba iha commando da luta hodi fó orientasaun atu kontinua habelar Sagrada Família iha vila, Estatutu Sagrada Família ne’ebé estabelese iha ai laran hili L-4 hanesan responsavel másimu Sagrada Família.

Hanesan responsavel másimu Sagrada Família, L-4 habelar Krensa ne'e ba ema barak iha vila laran inklui mós Adelia soares Martins Sarmento alias “Cristal” hanesan responsavel jerál Organizasaun Mulher Timor “OMT”, Sagrada Família sai organizasaun ne’ebé boot kompostu husi, grupu sub grupu, kaixa, sub-kaixa no estafeta gerrilleiru husi vila to'o aldeia sira to’o ikus Timor Leste hetan duni independénsia.

Hafoin Timor-Leste hetan ukun rasik an, Sagrada Família halibur an fali sai organizasaun ida independente no imparsiál hodi kompleta nia luta ba libertasaun povu hetan independénsia total, defende soberania, hari’i povu ida ne’ebé Prospero, justu, unidade, demokrátiku, transparente, dame, respeitu direitus umanus no valor tradisionál.

II. SEDE NO OBJETIVU

Sede ka Diresaun

Organizasaun Resistensia Sagrada Família ninia sede nasionál lokaliza iha rua Avenida Nicolau Lobato, Aldeia Zero Dois, Suku Fatuhada, Posto Administrativo Dom Aleixo, Munisipio Dili

Objetivu

Organizasaun ne'e hari’i ho objetivu atu Unifika nafatin Ema resistensia oan sira hosi ORSF hodi partisipa iha prosesu dezenvolvimentu Nasionál ne’ebé sustentável iha aspetu polítika, ekonomia, edukasaun, sosiál no kultura, hametin lia-los, haburas unidade, Harii sosiedade ida-ne’ebé hatuur iha justisa sosiál, hodi dignifika membru sira atu hetan progresu ba moris diak no estabilidade nasionál.

Hari’i

Sagrada Família, iha loron 25 Jullu 1989 KRENSA mosu ba Komandante L-7 iha fatin, Durugua Liagua, aldeia Buibata-Suku Libagua, Posto Administrativo Laga, Munisípiu Baucau no ikus mai habelar iha territóriu Timor-Leste, liu tiha funu naruk, Assembleia jerál reprezentante Grupo, Sub Grupo, Kaixa, no estafeta gerrilleiru iha 7 de Dezembru de 2009 deside sai Organizasaun Sagrada Família.

III. PRINSIPIU NO FUNSAUN

Prinsipiu no Funsaun

1. Organizasaun ne'e nia prinsipiu mak unidade, asaun no progresu.

2. Garantia ba independénsia Repúblika Demokrátika Timor-Leste (RDTL).

3. Defende no valorize Organizasaun Rezistensia Sagrada Família, Frente Clandestina ne'ebé sei kontinua eziste ho karakterístiku independente, la diskrimina, apartidarismu nune'e bele kontribui ba prosesu dezenvolvimentu Timor-Leste.

IV. VISAUN NO MISAUN

Vizaun

Organizasaun Sagrada Família nia vizaun mak kria sosiedade ne'ebé igual, Prospero, unidus, demokrátiku, justu no respeitu direitu umanus hodi defende soberania no hametin prosesu dezenvolvimentu nasionál.

Misaun

Organizasaun Rezistensia Sagrada Família nia misaun maka hanesan tuir mai ne'e:

1. Hadi'a kapasidade rekursus umanus povu Timor-Leste liu husi edukasaun ba Organizasaun Sagrada Família nia.

2. Hametin partisipasaun no haburas prosesu demokrasia iha Timor-Leste.

3. Hametin unidade nasionál no kontribui ba estabilidade nasionál.

4. Defende no haburas idea pluralismu iha vida polítika, kultura, fiar no seluk tan.

5. Partisipa iha prosesu dezenvolvimentu iha aspetu polítiku no ekonomia ne'ebé sustentável.

6. Dezenvolve atividade desportu nasionál seluk

7. Halo advokasia no asaun solidaria ba organizasaun rezisténsia hotu, hala'o mós kontrolu sosiál, polítiku, kultura, ekonomia, ba povu tomak, sai mós hanesan forum komunikasaun entre membru Organizasaun Rezistensia sagrada família.

8. Area kobertura ORSF nian iha territoriu Timor Leste tomak ne’ebé nia implentasaun liu hosi estrutura ORSF iha nivel Municipio no Postu Administrativu bele halo parseria ho organizasaun sira seluk iha Timot Leste no mos iha estranjeiru bainhira la kontra vizaun no misaun ORSF no Estadu RDTL

9. Programa no atividade ne’ebé hala’o iha territoriu Nasional no Estranjeiru tenki obedese no hetan aprovasaun hosi Direksaun Nasional ORSF.